Adimat

Asociacion Ixoqi Askeema

20 mayakvinnor är medlemmar i gruppen och språket kvinnorna pratar är Tzutuhil. Gruppen har funnits i 11 år. Den har ett styrande råd som består av medlemmar i gruppen och de väljs på två år åt gången. Gruppens mål är att barnen ska få mat, skor, kläder och utbildning. Önskan är att barnen ska kunna fortsätta studera och därigenom öka alfabetiseringen i byn. Vid sju års ålder börjar man lära barnen att sätta upp väven och även att väva så småningom.

Detta görs när skolan är slut och läxorna är gjorda för att barnen ska få med sig kunskapen om hur det går till med vävning och senare också kunna försörja sig på det om det behövs. Det är på så sätt som kunskaperna om midjevävandet överförs genom generationerna och kunskaperna om mönster och formgivning hålls levande. När barnen blivit 16 år, och om de vill, är de välkomna att delta i gruppens arbete med att producera vackert hantverk. Gruppen har en lite affär med ett visningsrum där man ger föredrag för turister i bomullshantering, spinna, väva, karda etc samt lektioner i hur man väver på midjeväv. Här visar man även upp de olika materialen som används till växtfärgningen.

Midjeväv och växtfärger

Alla medlemmarna väver på midjeväv samt har kunskap att växtfärga tråden till vävarna. När tråden ska färgas så tvättas tråden först med såpa för att få den ren och i samma nyans innan den läggs i färgbad och sedan hängs upp för att torka och så småningom göras till nystan. Det är något väldigt speciellt med den färgväxandebomull som dessa kvinnor odlar. Det finns vanligtvis två typer av bomull, ett naturfärgat och en mörkbrun.
Dessa kvinnor odlar och skörda även en viss grön färg och en mjuk rosa färg, som är mycket mer ovanligt. Fröna till det gröna och rosa bomullen gick förlorade i orkanen Stan, men kvinnorna fortsätter att plantera den naturliga och bruna färgen, samtidigt som de letar efter någon som fortfarande har de andra fröna för att åter plantera den rosa och gröna bomullen. Under tiden de har möjlighet att köpa fiber eller färdiga tråd från lokala handlare som de använder till sin växtfärgning, med hjälp av recept som har använts i generationer. Kvinnorna söker nu pengar för utveckling av sina produkter och en lärare som kan lära ut nya mönster och design anpassad till midjevävarna.

Adimat-guatemala-mayakvinna-fairtrade-fairmonkey

Adimat-mayakvinnor-guatemala-fairtrde-fairmonkey

guatemala-aterbruk-fairtrade-fairmonkey

guatemala-mayakvinnor-textil-fairtrade-fairmonkey

guatemala-symaskin-mayakvinnor-guatemala-fairtrde-fairmonkey